Lo seversk s'escriu ambe 23 letras de l'alfabet latin (a pas la Q, la W nimai l'X), emai Å, Ø e Š.
Å, Ø e Š se pòdon tanben escriure jos la forma de digrafs : Ao, Oe e Sh.
Letra
|
Fonetica
|
Pronóncia
|
a |
a |
à
|
å, ao |
ɔː |
ò longa
|
b |
b |
b fòrta
|
c |
ʦ |
ch o j albigesa
|
d |
d |
d fòrta
|
e |
ɛ |
è
|
f |
f |
f
|
g |
g |
g fòrta
|
h |
h |
h gascona aspirada
|
i |
i |
i
|
j |
j |
i consona
|
k |
k |
c de can
|
l |
l |
l
|
m |
m |
m
|
n |
n |
n
|
o |
o |
o barrada
|
ø, oe |
ə |
e muda del parlar negre
|
p |
p |
p
|
r |
r |
r
|
s |
s |
s
|
š, sh |
ʃ |
sh gascona
|
t |
t |
t
|
u |
u |
o
|
v |
v |
v
|
y |
ɯ |
pròcha de l'i russa
|
z |
z |
z
|
Los substantius, adjectius e pronoms se declinan. L'article definit se pega al radical. I a tanben un prefixe d'apartenença. Los vèrbs an un aspècte, e se conjugan.
Primièra declinason dels substantius
modificar
Primièra declinason : tipe dom (ostal)
cas
|
desinéncia
|
ostal
|
ostals
|
l'ostal
|
los ostals
|
ostalenc
|
ostalencs
|
nominatiu |
- |
dom |
domur |
domet |
dometur |
vå-dom |
vå-domu
|
genitiu |
-is |
domis |
domuris |
dometis |
dometuris |
vå-domis |
vå-domuris
|
datiu |
-id |
domid |
domurid |
domet |
dometurid |
vå-domid |
vå-domurid
|
acusatiu |
-et |
domet |
domerat |
domet |
domerat |
vå-domet |
vå-domerat
|
vocatiu |
-e |
dome |
domure |
domete |
dometure |
vå-dome |
vå-domure
|
locatiu |
-or |
domor |
domuror |
dometor |
dometuror |
vå-domor |
vå-domuror
|
instrumental |
-am |
domam |
domuram |
dometam |
dometuram |
vå-domam |
vå-domuram
|
Segonda declinason dels substantius
modificar
Segonda declinason : tipe gena (femna)
cas
|
desinéncia
|
femna
|
femnas
|
la femna
|
las femnas
|
femenin (de la femna)
|
femenins (de las femnas)
|
nominatiu |
- |
gena |
genar |
genat |
genatur |
vå-gena |
vå-genar
|
genitiu |
-s |
genas |
genaris |
genatis |
genaturis |
vå-genas |
vå-genaris
|
datiu |
-d |
genad |
genarid |
genatid |
genaturid |
vå-genad |
vå-genarid
|
acusatiu |
-t |
genat |
genarat |
genat |
genarat |
vå-genat |
vå-genarat
|
vocatiu |
-e |
genae |
genare |
genate |
genature |
vå-genae |
vå-genare
|
locatiu |
-r |
genar |
genaror |
genator |
genaturor |
vå-genar |
vå-genaror
|
instrumental |
-m |
genam |
genaram |
genatam |
genaturam |
vå-genam |
vå-genaram
|
Tresena declinason dels substantius
modificar
Tresena declinason : tipe dåte (enfant)
cas
|
desinéncia
|
enfant
|
enfants
|
l'enfant
|
los enfants
|
enfantin
|
enfantins
|
nominatiu |
- |
dåte |
dåter |
dåtet |
dåtetur |
vå-dåte |
vå-dåter
|
genitiu |
-s |
dåtes |
dåteris |
dåtetis |
dåteturis |
vå-dåtes |
vå-dåteris
|
datiu |
-d |
dåted |
dåterid |
dåtetid |
dåteturid |
vå-dåted |
vå-dåterid
|
acusatiu |
-t |
dåtet |
dåterat |
dåtet |
dåterat |
vå-dåtet |
vå-dåterat
|
vocatiu |
- |
dåte |
dåter |
dåtet |
dåtetur |
vå-dåte |
vå-dåter
|
locatiu |
-r |
dåter |
dåteror |
dåtetor |
dåteturor |
vå-dåter |
vå-dåteror
|
instrumental |
-m |
dåtem |
dåteram |
dåtetam |
dåteturam |
vå-dåtem |
vå-dåteram
|
Declinason dels adjectius : tipe kresøn (bèl, polit)
cas
|
desinéncia
|
positiu
|
comparatiu
|
superlatiu
|
nominatiu |
- |
kresøn |
kresån |
nåkresøn
|
genitiu |
-is |
kresønis |
kresånis |
nåkresønis
|
datiu |
-id |
kresønid |
kresånid |
nåkresønid
|
acusatiu |
-et |
kresønet |
kresånet |
nåkresønet
|
vocatiu |
-e |
kresøne |
kresåne |
nåkresøne
|
locatiu |
-or |
kresønor |
kresånor |
nåkresønor
|
instrumental |
-am |
kresønam |
kresånam |
nåkresønam
|
occitan
|
positiu
|
comparatiu
|
superlatiu
|
bèlament |
kresno |
kresnoje |
nåkresnoje
|
ben |
dobro |
dobroje |
nådobroje
|
mal |
špatno |
špatnoje |
nåšpatnoje
|
nautament |
vesako |
vesakoje |
nåvesakoje
|
polidament |
hezako |
hezakoje |
nåhezakoje
|
nòvament |
navo |
navoje |
nånavoje
|
Declinason dels pronoms personals
cas
|
1a persona del sg.
|
2a persona del sg.
|
3a persona del sg.
|
1a persona del pl.
|
2a persona del pl.
|
3a persona del pl.
|
nominatiu |
ja |
te |
on |
me |
ve |
åne
|
genitiu |
mene |
tave |
hå |
nås |
vås |
nåht
|
datiu |
møne |
tøve |
nø |
nåm |
våm |
nåm
|
acusatiu |
mø |
tø |
hø |
nås |
vås |
åht
|
locatiu |
måne |
tave |
nem |
nås |
vås |
nåht
|
instrumental |
mønå |
tavå |
hømå |
nømå |
vømå |
nymå
|
Declinason dels pronoms possessius
cas
|
1a persona del sg.
|
2a persona del sg.
|
3a persona del sg.
|
1a persona del pl.
|
2a persona del pl.
|
3a persona del pl.
|
nominatiu |
mår |
tår |
jår |
når |
vår |
ånaht
|
genitiu |
måra |
tåra |
jåra |
nåra |
våra |
ånaht
|
datiu |
måru |
tåru |
jåru |
nåru |
våru |
ånaht
|
acusatiu |
måra |
tåra |
jåra |
nåra |
våra |
ånaht
|
locatiu |
måram |
tåram |
jåra |
nåram |
våram |
ånaht
|
instrumental |
mårem |
tårem |
jåra |
nårem |
vårem |
ånaht
|
Los vèrbs del Seversk fan servir tres temps fondamentals (passat, present, futur). La relativitat de l'accion se construís mercé a l'aspècte (imperfectiu : lo passat a lo sens d'imperfach, lo futur es compausat ; perfectiu : lo passat a lo sens de perfach, lo present a lo sens de futur immediat). Lo condicional se bastís mercé al prefixe bø- e al passat. La negacion, mercé al prefixe ne-.
bet, èsser
persona
|
passat
|
present
|
futur
|
condicional
|
1 |
belim |
jesam / sam |
bedu |
bø-belim
|
2 |
belis |
jesi / si |
bedeš |
bø-belis
|
3 |
bel |
jåst / åst |
bede |
bø-bel
|
4 |
belime |
jezme / zme |
bedeme |
bø-belime
|
5 |
belite |
jeste / ste |
bedete |
bø-belite
|
6 |
beli |
jeså / så |
bedå |
bø-beli
|
nebet, èsser pas
persona
|
passat
|
present
|
futur
|
condicional
|
1 |
nebelim |
nesam |
nebedu |
bø-nebelim
|
2 |
nebelis |
nesi |
nebedeš |
bø-nebelis
|
3 |
nebel |
nåst |
nebede |
bø-nebel
|
4 |
nebelime |
nezme |
nebedeme |
bø-nebelime
|
5 |
nebelite |
neste |
nebedete |
bø-nebelite
|
6 |
nebeli |
neså |
nebedå |
bø-nebeli
|
mat, aver (imperfectiu)
persona
|
passat
|
present
|
futur
|
condicional
|
1 |
malim |
mam |
bedu mat |
bø-malim
|
2 |
malis |
maš |
bedeš mat |
bø-malis
|
3 |
mal |
ma |
bede mat |
bø-mal
|
4 |
malime |
mame |
bedeme mat |
bø-malime
|
5 |
malite |
mate |
bedete mat |
bø-malite
|
6 |
mali |
majå |
bedå mat |
bø-mali
|
delat, far (imperfectiu)
persona
|
passat
|
present
|
futur
|
condicional
|
1 |
delalim |
delam |
bedu delat |
bø-delalim
|
2 |
delalis |
delaš |
bedeš delat |
bø-delalis
|
3 |
delal |
dela |
bede delat |
bø-delal
|
4 |
delalime |
delame |
bedeme delat |
bø-delalime
|
5 |
delalite |
delate |
bedete delat |
bø-delalite
|
6 |
delali |
delajå |
bedå delat |
bø-delali
|
verat, creire (imperfectiu)
persona
|
passat
|
present
|
futur
|
condicional
|
1 |
veralim |
veram |
bedu verat |
bø-veralim
|
2 |
veralis |
veraš |
bedeš verat |
bø-veralis
|
3 |
veral |
vera |
bede verat |
bø-veral
|
4 |
veralime |
verame |
bedeme verat |
bø-veralime
|
5 |
veralite |
verate |
bedete verat |
bø-veralite
|
6 |
verali |
verajå |
bedå verat |
bø-verali
|
ådelat, far (perfectiu)
persona
|
passat
|
futur
|
imperatiu
|
condicional
|
1 |
ådelalim |
ådelam |
- |
bø-ådelalim
|
2 |
ådelalis |
ådelaš |
ådelaj |
bø-ådelalis
|
3 |
ådelal |
ådela |
- |
bø-ådelal
|
4 |
ådelalime |
ådelame |
ådelajme |
bø-ådelalime
|
5 |
ådelalite |
ådelate |
ådelajte |
bø-ådelalite
|
6 |
ådelali |
ådelajå |
- |
bø-ådelali
|
åverat, creire (perfectiu)
persona
|
passat
|
futur
|
imperatiu
|
condicional
|
1 |
åveralim |
åveram |
- |
bø-åveralim
|
2 |
åveralis |
åveraš |
åveraj |
bø-åveralis
|
3 |
åveral |
åvera |
- |
bø-åveral
|
4 |
åveralime |
åverame |
åverajme |
bø-åveralime
|
5 |
åveralite |
åverate |
åverajte |
bø-åveralite
|
6 |
åverali |
åverajå |
- |
bø-åverali
|
Lo lexic del seversk es essencialament eslau. Vejatz aquela lista corteta de vocabulari. Donam lo chèc que l'autor èra chèc.
seversk
|
chèc
|
occitan
|
atec |
otec |
paire
|
bet |
být |
èsser
|
dåte |
dítě |
enfant
|
delat |
dělat |
far
|
dom |
dům |
ostal
|
gena |
žena |
femna
|
helab |
chléb |
pan
|
kralestvø |
kralovství |
reialme, règne
|
matka |
matka |
maire
|
moc |
moc |
poder, poissença
|
nam |
jméno |
nom
|
nevar |
nebe |
cèl
|
slava |
sláva |
glòria
|
verat |
věřit |
creire
|
vola |
vůle |
volontat
|
zem |
země |
tèrra
|
ziløn |
zlý |
dolent, maissant (lo diable)
|
Lo Paire nòstre en seversk :
- Atece når,
- Ketri jési na nevaror,
- Ta jåst fasvestøn namet'år.
- Ta prijøda kralestvø tår
- Ta sø-ståda vola tår kant vø nevar, taht e na zemor.
- Helabet når kezdanøn daj nåm vødanet.
- E adpåst nåm nåra vinarat, kant e me adpåstame nåru vinehturid.
- E neproved nås vø farsykonøt, øla zebav nås ad ziløni.
- Navat'år åst kralestvøt e mocet e slavat na vaker.
- Amen.