Eslovinç : Diferéncia entre lei versions

Contengut suprimit Contengut apondut
Creacion de la pagina amb « L’'''eslovinç''' (''slovjĩnsħï ją̃zĕk'' o ''slovjĩnsħė gådą̃ńė'') èra una lenga eslava occidentala parlada en Eslovíncia, uèi dins l’Po... »
(Pas cap de diferéncia)

Version del 15 agost de 2015 a 14.43

L’eslovinç (slovjĩnsħï ją̃zĕk o slovjĩnsħė gådą̃ńė) èra una lenga eslava occidentala parlada en Eslovíncia, uèi dins l’estat polonés. Amb lo cachob e lo polab, fasiá part de las lengas eslavas parladas entre Elbe e la mar Baltica.

Se discutís se l'eslovinç es una lenga a despart o una varietat de cachob. Demòra qualques personas, en Pomerània polonesa, que se dison encara Eslovinces o Cachobs de Leba, mas parlan pas mai la lenga.

Descripcion

La lenga coneis doas variantas, l’occidentala e l'orientala.

1. Evolucion de las vocalas protoeslavas i, y, u e ę cap a ȧ en eslovinç oriental, ä en occidental (levat après /c/, /ʒ/: ȧ)[1]

protoeslau *glina → oslz. glȧ̃nă und wslz. glä̀·nă[1]
protoeslau *ryba → oslz. rȧ̃bă und wslz. rä̀·bă[1]
protoeslau *struga → oslz. strȧ̃gă und wslz. strä̀·gă[1]
protoeslau *ręditь → oslz. řȧ̃ʒĕc und wslz. řä̀·ʒĕc[1]

2. Die ursprünglich kurzen slowinzischen Vokale i, ʉ und ȧ bzw. ä sind in betonten Binnensilben im Ostslowinzischen lang, im Westslowinzischen kurz, wobei hier der folgende Konsonant gedehnt wird:[1]

eslovinç ancian *bjĭtï → oslz. bjĩtï und wslz. bjì·tï[1]
eslovinç ancian *mʉ̆χa → oslz. mʉ̃χă und wslz. mʉ̀·χa[1]
eslovinç ancian *lȧpa → oslz. lȧ̃pă und wslz. lä̀·pă[1]
eslovinç ancian *cȧχѳ → oslz. cȧ̃χѳ und wslz. cä̀·χѳ[1]

3. Die slowinzischen Diphthonge ie̯ und ʉѳ̯ sind im Westslowinzischen vor Nasalen in betonten Silben monophthongisiert, im Ostslowinzischen sind sie als Diphthonge erhalten:[1]

eslovinç ancian *jie̯mʉ̇ → wslz. jì·mʉ̇ und oslz. jìe̯mʉ̇[1]
eslovinç ancian *plecie̯ńė → wslz. plecì·ńė und oslz. plecìe̯ńė[2]
eslovinç ancian *slʉѳ̯ma → Gardener wslz. slǜ·mă und oslz. slʉ̀ѳ̯mă[2]
eslovinç ancian *tʉѳ̯ńa → Gardener wslz. tǜ·ńă und oslz. tʉ̀ѳ̯ńă[2]

4. Im Dativ Singular Maskulinum hat das Ostslowinzische die Endung -ѳjʉ̇ bzw. -ejʉ̇, das Westslowinzische -ѳvʉ̇ bzw. -evʉ̇:[2]

  • oslz. vʉ̀ѳ̯lѳjʉ̇ — wslz. vùѳ̯lѳvʉ̇[2]
  • oslz. kʉ̀ѳ̯ńejʉ̇ — wslz. kʉ̀ѳ̯ńevʉ̇[2]

5. Im Lokativ Plural Maskulinum und Neutrum hat das Ostslowinzische die Endung -ėχ́, das Westslowinzische -ie̯χ bzw. unbetont -eχ́:[2]

  • oslz. lĕscė́χ́ — wslz. lĕscìe̯χ[2]
  • oslz. jãstřėχ́ — wslz. jãstřĕχ́[2]

6. Zur Bildung der Reflexivverba gebraucht das Ostslowinzische , das Westslowinzische :[2]

  • oslz. jå̋u̯-są-smjìe̯ją — wslz. jå̋u̯-sä-smjìe̯ją[2]

Tèxte en eslovinç

Eslovinç
Oriental
(dialècte de Witkowo)</ref>
Occidental
(dialècte de Retowo)
Vө̀·i̯čä nãš, tȧ̃-jĕs v-ńìe̯bjä,
svją̃cѳnѳ bą̃ʒä ï̂mją tvùѳ̯jä,
přï̂ʒä krѳlɛ̃i̯stvѳ tvùѳ̯jä,
tvùѳ̯jä vùѳ̯lå są-fstą̃ńĭ jãkѳ v-ńìe̯bjä tãkѳ nãzemjï,
χlė́b-năš pѳfšė́dnï dẽi̯-nȯu̯m ʒï̂s,
a-vө̀·tpʉscä-nȯ̋u̯m našėvjĩnä, jäk-mȧ̃ vө̀tpʉ̇́scïmä nãšėmʉ̇ vjinѳvãtėmʉ̇,
a-ńìe̯vevѳʒä-na̋s f-pѳkʉšìe̯ńė,
ãlä năs-vȧ̃bavjĭ vѳt-fšìe̯vå zlė̂vå.
Te-tváo̯-jĕstă mùѳ̯c, χváo̯lă, počìe̯snosc vө̀d-vjekʉ̇ ăš-nã-vjeḱ.
Áo̯mĕn.
Vò·i̯čä nãš, χtùo̯rï jìe̯s v-ńìe̯bjä,
svjì·cänŏ bą̃ʒä ï̂mją tvùo̯jä,
přï̂ʒä dŏ-nãš tvė-krŏlɛ̃i̯stvŏ,
fstą̃ńĭ vùo̯lă tvùo̯jă jakŏ-v-ńìe̯bjä tãk na-zì·mjï,
χlė́p pŏfšė́dnï dẽi̯-nȯu̯m ʒï̂s,
vò·tpŭscä našė-gřė̂χ̌ĭ, jakŏ-mä̃ vŏtpu̇́scïmä nãšĭm vjĭnŏvãi̯cȯu̯m,
ńìe̯vŏʒä nãs f-pŏkŭšì·ńė,
năs-vä̀-bavjĭ vŏt-fšìe̯vå zlė̂vå,
χtùo̯rï mǻu̯š mùo̯c, χvǻu̯lą, pùo̯čestnŏsc ve-vječnùo̯scï.
Ãmĕn.

Bibliografia

  • Alexander Hilferding, "Die Ueberreste der Slaven auf der Südseite des baltischen Meeres", Zeitschrift für slavische Literatur, Kunst und Wissenschaft, Verlag von J. E. Schmaler, Bautzen, 1862, pp. 81–97
  • F. Tetzner, Die Slowinzen und Lebakaschuben. Land und Leute, Haus und Hof, Sitten und Gebräuche, Sprache und Literatur im östlichen Hinterpommern. Mit einer Sprachkarte und 3 Tafeln Abbildungen, Beiträge zur Volks- und Völkerkunde ; Bd. 8, Verlag von Emil Felber, Berlin, 1899
  • Friedrich Lorentz, Slovinzische Grammatik, Изданіе Второго Отдѣленія Императогской Академіи Наукъ, St. Petersburg, 1903
  • Friedrich Lorentz, Slovinzische Texte, Изданіе Второго Отдѣленія Императогской Академіи Наукъ, St. Petersburg, 1903
  • Friedrich Lorentz, Slovinzisches Wörterbuch, Изданіе Отдѣленія Русскаго Языка и Словесности Императорской Академія Наукъ/Buchdruckerei der Kaiserlichen Akademie der Wissenschaften, St. Petersburg, 1908-1912
  • Hans F. Rosenfeld, Hinterpommersches Wörterbuch. Die Mundart von Gross Garde (Kreis Stolp), Veröffentlichungen der Historischen Kommission für Pommern, Reihe IV: Quellen zur pommerschen Geschichte, Bd. 11, Böhlau, Köln/Weimar/Wien, 1994, ISBN 978-3-412-05993-4
  • Ewa Rzetelska-Feleszko, "Das Elb- und Ostseeslavische", in Peter Rehder, Einführung in die slavischen Sprachen, 3. Auflage, verbesserte und erweiterte, Wissenschaftliche Buchgesellschaft, Darmstadt, 1998, ISBN 3-534-13647-0, pp. 165–170
  • Ewa Rzetelska-Feleszko, "Slowinzisch", in Miloš Okuka, Lexikon der Sprachen des europäischen Ostens, Wieser Enzyklopädie des europäischen Ostens, Bd. 10, Wieser, Klagenfurt, 2002, ISBN 3-85129-510-2, pp. 509–512

Referéncias

  1. 1,00 1,01 1,02 1,03 1,04 1,05 1,06 1,07 1,08 1,09 1,10 et 1,11 Error de citacion : Balisa <ref> incorrècta ; pas de tèxte per las referéncias nomenadas Grammatik3.
  2. 2,00 2,01 2,02 2,03 2,04 2,05 2,06 2,07 2,08 2,09 et 2,10 Dr. Friedrich Lorentz. Slovinzische Grammatik, Изданіе Второго Отдѣленія Императогской Академіи Наукъ, St. Petersborg, 1903