Eslovinç : Diferéncia entre lei versions
Creacion de la pagina amb « L’'''eslovinç''' (''slovjĩnsħï ją̃zĕk'' o ''slovjĩnsħė gådą̃ńė'') èra una lenga eslava occidentala parlada en Eslovíncia, uèi dins l’Po... » |
(Pas cap de diferéncia)
|
Version del 15 agost de 2015 a 14.43
L’eslovinç (slovjĩnsħï ją̃zĕk o slovjĩnsħė gådą̃ńė) èra una lenga eslava occidentala parlada en Eslovíncia, uèi dins l’estat polonés. Amb lo cachob e lo polab, fasiá part de las lengas eslavas parladas entre Elbe e la mar Baltica.
Se discutís se l'eslovinç es una lenga a despart o una varietat de cachob. Demòra qualques personas, en Pomerània polonesa, que se dison encara Eslovinces o Cachobs de Leba, mas parlan pas mai la lenga.
Descripcion
La lenga coneis doas variantas, l’occidentala e l'orientala.
1. Evolucion de las vocalas protoeslavas i, y, u e ę cap a ȧ en eslovinç oriental, ä en occidental (levat après /c/, /ʒ/: ȧ)[1]
- protoeslau *glina → oslz. glȧ̃nă und wslz. glä̀·nă[1]
- protoeslau *ryba → oslz. rȧ̃bă und wslz. rä̀·bă[1]
- protoeslau *struga → oslz. strȧ̃gă und wslz. strä̀·gă[1]
- protoeslau *ręditь → oslz. řȧ̃ʒĕc und wslz. řä̀·ʒĕc[1]
2. Die ursprünglich kurzen slowinzischen Vokale i, ʉ und ȧ bzw. ä sind in betonten Binnensilben im Ostslowinzischen lang, im Westslowinzischen kurz, wobei hier der folgende Konsonant gedehnt wird:[1]
- eslovinç ancian *bjĭtï → oslz. bjĩtï und wslz. bjì·tï[1]
- eslovinç ancian *mʉ̆χa → oslz. mʉ̃χă und wslz. mʉ̀·χa[1]
- eslovinç ancian *lȧpa → oslz. lȧ̃pă und wslz. lä̀·pă[1]
- eslovinç ancian *cȧχѳ → oslz. cȧ̃χѳ und wslz. cä̀·χѳ[1]
3. Die slowinzischen Diphthonge ie̯ und ʉѳ̯ sind im Westslowinzischen vor Nasalen in betonten Silben monophthongisiert, im Ostslowinzischen sind sie als Diphthonge erhalten:[1]
- eslovinç ancian *jie̯mʉ̇ → wslz. jì·mʉ̇ und oslz. jìe̯mʉ̇[1]
- eslovinç ancian *plecie̯ńė → wslz. plecì·ńė und oslz. plecìe̯ńė[2]
- eslovinç ancian *slʉѳ̯ma → Gardener wslz. slǜ·mă und oslz. slʉ̀ѳ̯mă[2]
- eslovinç ancian *tʉѳ̯ńa → Gardener wslz. tǜ·ńă und oslz. tʉ̀ѳ̯ńă[2]
4. Im Dativ Singular Maskulinum hat das Ostslowinzische die Endung -ѳjʉ̇ bzw. -ejʉ̇, das Westslowinzische -ѳvʉ̇ bzw. -evʉ̇:[2]
- oslz. vʉ̀ѳ̯lѳjʉ̇ — wslz. vùѳ̯lѳvʉ̇[2]
- oslz. kʉ̀ѳ̯ńejʉ̇ — wslz. kʉ̀ѳ̯ńevʉ̇[2]
5. Im Lokativ Plural Maskulinum und Neutrum hat das Ostslowinzische die Endung -ėχ́, das Westslowinzische -ie̯χ bzw. unbetont -eχ́:[2]
- oslz. lĕscė́χ́ — wslz. lĕscìe̯χ[2]
- oslz. jãstřėχ́ — wslz. jãstřĕχ́[2]
6. Zur Bildung der Reflexivverba gebraucht das Ostslowinzische są, das Westslowinzische sä:[2]
- oslz. jå̋u̯-są-smjìe̯ją — wslz. jå̋u̯-sä-smjìe̯ją[2]
Tèxte en eslovinç
Eslovinç Oriental
(dialècte de Witkowo)</ref>Occidental
(dialècte de Retowo)Vө̀·i̯čä nãš, tȧ̃-jĕs v-ńìe̯bjä,
svją̃cѳnѳ bą̃ʒä ï̂mją tvùѳ̯jä,
přï̂ʒä krѳlɛ̃i̯stvѳ tvùѳ̯jä,
tvùѳ̯jä vùѳ̯lå są-fstą̃ńĭ jãkѳ v-ńìe̯bjä tãkѳ nãzemjï,
χlė́b-năš pѳfšė́dnï dẽi̯-nȯu̯m ʒï̂s,
a-vө̀·tpʉscä-nȯ̋u̯m našėvjĩnä, jäk-mȧ̃ vө̀tpʉ̇́scïmä nãšėmʉ̇ vjinѳvãtėmʉ̇,
a-ńìe̯vevѳʒä-na̋s f-pѳkʉšìe̯ńė,
ãlä năs-vȧ̃bavjĭ vѳt-fšìe̯vå zlė̂vå.
Te-tváo̯-jĕstă mùѳ̯c, χváo̯lă, počìe̯snosc vө̀d-vjekʉ̇ ăš-nã-vjeḱ.
Áo̯mĕn.Vò·i̯čä nãš, χtùo̯rï jìe̯s v-ńìe̯bjä,
svjì·cänŏ bą̃ʒä ï̂mją tvùo̯jä,
přï̂ʒä dŏ-nãš tvė-krŏlɛ̃i̯stvŏ,
fstą̃ńĭ vùo̯lă tvùo̯jă jakŏ-v-ńìe̯bjä tãk na-zì·mjï,
χlė́p pŏfšė́dnï dẽi̯-nȯu̯m ʒï̂s,
vò·tpŭscä našė-gřė̂χ̌ĭ, jakŏ-mä̃ vŏtpu̇́scïmä nãšĭm vjĭnŏvãi̯cȯu̯m,
ńìe̯vŏʒä nãs f-pŏkŭšì·ńė,
năs-vä̀-bavjĭ vŏt-fšìe̯vå zlė̂vå,
χtùo̯rï mǻu̯š mùo̯c, χvǻu̯lą, pùo̯čestnŏsc ve-vječnùo̯scï.
Ãmĕn.
Bibliografia
- Alexander Hilferding, "Die Ueberreste der Slaven auf der Südseite des baltischen Meeres", Zeitschrift für slavische Literatur, Kunst und Wissenschaft, Verlag von J. E. Schmaler, Bautzen, 1862, pp. 81–97
- F. Tetzner, Die Slowinzen und Lebakaschuben. Land und Leute, Haus und Hof, Sitten und Gebräuche, Sprache und Literatur im östlichen Hinterpommern. Mit einer Sprachkarte und 3 Tafeln Abbildungen, Beiträge zur Volks- und Völkerkunde ; Bd. 8, Verlag von Emil Felber, Berlin, 1899
- Friedrich Lorentz, Slovinzische Grammatik, Изданіе Второго Отдѣленія Императогской Академіи Наукъ, St. Petersburg, 1903
- Friedrich Lorentz, Slovinzische Texte, Изданіе Второго Отдѣленія Императогской Академіи Наукъ, St. Petersburg, 1903
- Friedrich Lorentz, Slovinzisches Wörterbuch, Изданіе Отдѣленія Русскаго Языка и Словесности Императорской Академія Наукъ/Buchdruckerei der Kaiserlichen Akademie der Wissenschaften, St. Petersburg, 1908-1912
- Hans F. Rosenfeld, Hinterpommersches Wörterbuch. Die Mundart von Gross Garde (Kreis Stolp), Veröffentlichungen der Historischen Kommission für Pommern, Reihe IV: Quellen zur pommerschen Geschichte, Bd. 11, Böhlau, Köln/Weimar/Wien, 1994, ISBN 978-3-412-05993-4
- Ewa Rzetelska-Feleszko, "Das Elb- und Ostseeslavische", in Peter Rehder, Einführung in die slavischen Sprachen, 3. Auflage, verbesserte und erweiterte, Wissenschaftliche Buchgesellschaft, Darmstadt, 1998, ISBN 3-534-13647-0, pp. 165–170
- Ewa Rzetelska-Feleszko, "Slowinzisch", in Miloš Okuka, Lexikon der Sprachen des europäischen Ostens, Wieser Enzyklopädie des europäischen Ostens, Bd. 10, Wieser, Klagenfurt, 2002, ISBN 3-85129-510-2, pp. 509–512
Referéncias
- ↑ 1,00 1,01 1,02 1,03 1,04 1,05 1,06 1,07 1,08 1,09 1,10 et 1,11 Error de citacion : Balisa
<ref>
incorrècta ; pas de tèxte per las referéncias nomenadasGrammatik3
. - ↑ 2,00 2,01 2,02 2,03 2,04 2,05 2,06 2,07 2,08 2,09 et 2,10 Dr. Friedrich Lorentz. Slovinzische Grammatik, Изданіе Второго Отдѣленія Императогской Академіи Наукъ, St. Petersborg, 1903