Lu creòl reünionés (kréol réyné o kréol rényoné dins lu parlat) es un creòl a basa lexicala francesa parlat a la Reünion. Ven subretot dau francés (principalament daus dialècts dau nòrd-oèst coma lu normand e lu galò) mas a maitot subit l'influencia de las lingas d'autras etnias vengudas s'aisinar dins l'isla, coma lu malgash, l'indo-portugués e lo tamol.

Paneu en creòl reünionés : Camélias sa lé gayar - Los Camélias, qu'es super.
Paneu bilingue a l'entrada de la vila de Sin Dni

L'usatge dau creòl es plan espandit entre los Reünionés qui l'utilisen chasque jorn, a la maijon (kaz) coma au trabalh (bitassion), mas l'usatge dau francés, la linga nationala, resta plan majoritaria a l'escrich. Los Reünionés poden parlar las doas lingas, son 'donc bilingues. Contrariament au creòl maurician, que semblava mai au francés mas qui se'n eslunha, lu creòl reünionés seg lu movament inverse degut a l'influencia permanenta de la cultura francesa sus los medias e dau francés sus la vita de tots los jorns. Lu creòl reünionés (ditz maitot creòl borbonés) es parlat totparier sus l'isla coma en Euròpa e en America dau Nòrd.

Venguda linga regionala oficiala dempuèi septembre 2014, lu creòl chamina dins las escolas primarias e es estudiat a l'universitat de La Reünion. Dispausa d'un ofici de la linga creòl : Lofis La Lang Kréol.

Las variacions dau creòl modificar

Podem distingar de las variacions dins lu creòl reünionés, doas principalament. Los Reünionés de las regions nòrd e litoralas van aimar mielh lu son « i » per lu pronom personau subject « li » (« il ») , pusleu que lu son « u » = « lu » utilizat dins lu « creòl daus nauts » e dins lu sud. Uèi se dirà « zordi » en « creòl daus bas » (Kréol Kaf) e « jordu » en « creòl daus nauts » (Kréol « blan »). Atencion, las designacions « Kréol kaf » e « Kréol blan » son incorrectas bien qu'emplejadas, perque exista daus « Kaf » qu'utilizen lu Creòl dich « daus nauts » e daus « Blan » qu'utilizen lu Creòl dich « daus bas ».

  • Exemple de las diferencias entre lu creòl daus nauts e lu daus bas :
    • Creòl daus Bas : Dabitid onz èr m'i sar réstoran Sinoi manz lo rin sounouk ék brinzèl. Soman azordi m'i rèt mon kaz pou manz Ti zak boukané. Si Sinoi-là té mazine son manzé té méyèr, li tronp ali ; astèr m'i sar rèt mon kaz minm pou manzé ! Sanm la fami ni va pi alé manz laba !
    • Creòl daus nauts : Dabitud onz er mi sava réstoran Chinoi manj le rin sounouk ek brinjèl. Selman jordu (ou aster) m'i rèst ma kaz pou manj Ti jak boukané. Si Chinoi-là pansé (ou "té panss") ke son manjé lété (ou "té") méyer, lu tronp alu ; aster m'i rèstra (ou "mi sa ress") ma kaz pou manjé. Avek (ou "ek") la famiy nou va pu alé manjé laba !
    • Revirada en francés : Habituellement, le midi je vais au restaurant chinois manger de la darne de Snoek avec de l'aubergine. Mais aujourd'hui, je reste chez moi pour manger du « Petit-jacques boucanée ». Si le Chinois pensait que sa cuisine était la meilleure, il se trompe ; maintenant je resterai chez moi pour manger.

Exemples de grafias modificar

Fabla de La Fontaine La Graula e lu Renard en creòl reünionés
grafia Tangol grafia KWZ grafia etimologica

Lë Korbo ek lë Rënar

Konper Korbo, anler in piédboi,
Té tienbo dan son bek in formazh.
Konper Rënar, ki té anbet son boush,
La di alï paroli-là :
« Wopé ! Adië, Mëssië Korbo.
Ou lé bien zholi ! I arsanm ou lé gadianm !
M'i manti pa, si out shanté
Lé parey out plïm,
Ou lé lë plï zholi zoizo dann boi-là. »
Lë Korbo ki antann sa, i santi alï tarzé ;
Epi pou amontt son zholi voi,
Lï rouver gran son bek é lï kit son manzhé shapé.
Lë rënar i kap alï, épissa i di : « Mon bon Mëssië,
Aprann aou tout tarzër
I viv soupléyan sat i akout alï :
Lamontrazh-là i vo bien inn formazh, sëmanké. »
Lë Korbo, k'na ont épi lé annuiyé,
La zhiré, sëman tar minm, k'i ginÿ arpï trap alï.

Lo Korbo ék lo Ronar

Konpèr Korbo, anlèr in pyédbwa,
Té tyinbo dan son bèk in formaz.
Konpèr Ronar, ki té anbèt son bous,
La di ali paroli-là :
« Wopé ! Adyé, Misyè Korbo.
Ou lé byin zoli ! I arsanm ou lé gadianm !
M'i manti pa, si out santé
Lé parèy out plim,
Ou lé lo pli zoli zoizo dann bwa-là. »
Lo Korbo ki antann sa, i santi ali tarzé ;
Epi pou amont son zoli vwa,
Li rouvèr gran son bék é li kit son manzé sapé.
Lo ronar i kap ali, épisa i di : « Mon bon Misyé,
Aprann aou tout tarzèr
I viv soupléyan sat i akout ali :
Lamontraz-là i vo byin in formaz, somanké. »
Lo Korbo, k'na ont épi lé annwiyé,
La ziré, soman tar minm, k'i ginÿ arpi trap ali.

Le Corbeau avec le Renard

Compère Corbeau, en l'air un pied-de-bois,
L'était tient bon dans son bec un fromage.
Compère Renard, qui l'était embête son bouche,
L'a dit à li parolie-là :
« Wopé ! Adieu, Monsieur Corbeau.
Vous l'est bien joli ! Y ressemble vous l'est gadiambe !
Mi mentis pas, si vot' chanté
L'est pareil vot' plume,
Ou l'est le plus joli z'oiseau dans l' bois-là. »
Le Corbeau qui entend' ça, y sentit à li tarzé ;
Et puis pour à mont' son jolie voix,
Li rouvert grand son bec et li quitte son mangé chapper.
Le renard y cappe à li, et puis ça y dit : « Mon bon Monsieur,
Apprend' à vous toute tarzeur
Y viv' souplaillant cette y acoute à li :
La-montrage-là y vaut bien un fromage, surement-que. »
Le Corbeau, qu'na honte et puis l'est ennuyé,
L'a juré, seulement tard même, qu'y gagnera plus trappe à li.