Eslovinç : Diferéncia entre lei versions

Contengut suprimit Contengut apondut
Creacion de la pagina amb « L’'''eslovinç''' (''slovjĩnsħï ją̃zĕk'' o ''slovjĩnsħė gådą̃ńė'') èra una lenga eslava occidentala parlada en Eslovíncia, uèi dins l’Po... »
 
Linha 7 :
La lenga coneis doas variantas, l’occidentala e l'orientala.
 
1. Evolucion de las vocalas protoeslavas i, y, u e ę cap a ȧ en eslovinç oriental, ä en occidental (levat après /c/, /ʒ/: ȧ)<ref name="Grammatik3"/>
 
::protoeslau ''*glina'' → oslz.oriental ''glȧ̃nă'' unde wslz.occidental ''glä̀·nă''<ref name="Grammatik3"/>
 
::protoeslau ''*ryba'' → oslz.oriental ''rȧ̃bă'' unde wslz.occidental ''rä̀·bă''<ref name="Grammatik3"/>
 
::protoeslau ''*struga'' → oslz.oriental ''strȧ̃gă'' unde wslz.occidental ''strä̀·gă''<ref name="Grammatik3"/>
 
::protoeslau ''*ręditь'' → oslz.oriental ''řȧ̃ʒĕc'' unde wslz.occidental ''řä̀·ʒĕc''<ref name="Grammatik3"/>
 
2. Las vocalas cortas i, ʉ e ȧ o ä se son alongadas dins las sillabas tonicas intèrnas de l'eslovinç oriental, quora se demoradas cortas en occidental:
2. Die ursprünglich kurzen slowinzischen Vokale i, ʉ und ȧ bzw. ä sind in betonten [[Binnensilbe]]n im Ostslowinzischen lang, im Westslowinzischen kurz, wobei hier der folgende Konsonant gedehnt wird:<ref name="Grammatik3"/>
 
::eslovinç ancian ''*bjĭtï'' → oslz.oriental ''bjĩtï'' unde wslz.occidental ''bjì·tï''<ref name="Grammatik3"/>
 
::eslovinç ancian ''*mʉ̆χa'' → oslz.oriental ''mʉ̃χă'' unde wslz.occidental ''mʉ̀·χa''<ref name="Grammatik3"/>
 
::eslovinç ancian ''*lȧpa'' → oslz.oriental ''lȧ̃pă'' unde wslz.occidental ''lä̀·pă''<ref name="Grammatik3"/>
 
::eslovinç ancian ''*cȧχѳ'' → oslz.oriental ''cȧ̃χѳ'' unde wslz.occidental ''cä̀·χѳ''<ref name="Grammatik3"/>
 
3. Las diftongas ie̯ e ʉѳ̯ se son monoftonguizadas en occidental dabans una nasala, mas son demoradas diftongas en orienta;:
3. Die slowinzischen [[Diphthong]]e ie̯ und ʉѳ̯ sind im Westslowinzischen vor [[Nasal (Phonetik)|Nasalen]] in betonten Silben [[Monophthongierung|monophthongisiert]], im Ostslowinzischen sind sie als Diphthonge erhalten:<ref name="Grammatik3"/>
 
::eslovinç ancian ''*jie̯mʉ̇'' → wslz.occidental ''jì·mʉ̇'' unde oslz.oriental ''jìe̯mʉ̇''<ref name="Grammatik3"/>
 
::eslovinç ancian ''*plecie̯ńė'' → wslz.occidental ''plecì·ńė'' unde oslz.oriental ''plecìe̯ńė''<ref name="Grammatik4">Dr. [[Friedrich Lorentz]]. ''Slovinzische Grammatik'', Изданіе Второго Отдѣленія Императогской Академіи Наукъ, St. Petersborg, 1903</ref>
 
::eslovinç ancian ''*slʉѳ̯ma'' → Gardeneroccidental wslz.de Gordno ''slǜ·mă'' unde oslz.oriental ''slʉ̀ѳ̯mă''<ref name="Grammatik4"/>
 
::eslovinç ancian ''*tʉѳ̯ńa'' → Gardeneroccidental wslz.de Gordno ''tǜ·ńă'' unde oslz.oriental ''tʉ̀ѳ̯ńă''<ref name="Grammatik4"/>
 
4. ImAl [[Dativ]]datiu [[Singular]]masculin [[Maskulinum]]singular hatl’oriental das Ostslowinzische die Endunga ''-ѳjʉ̇'' bzw.o ''-ejʉ̇'', das Westslowinzischel’occidental ''-ѳvʉ̇'' bzw.o ''-evʉ̇'':<ref name="Grammatik4"/>
 
::*oslz.oriental ''vʉ̀ѳ̯lѳjʉ̇'' — wslz.occidental ''vùѳ̯lѳvʉ̇''<ref name="Grammatik4"/>
 
::*oslz.oriental ''kʉ̀ѳ̯ńejʉ̇'' — wslz.occidental ''kʉ̀ѳ̯ńevʉ̇''<ref name="Grammatik4"/>
 
5. ImAl [[Lokativ]]locatiu [[Plural]]masculin Maskulinume undneutre [[Neutrum]]plural, hatl’oriental das Ostslowinzische die Endunga ''-ėχ́'', dasl’occidental Westslowinzischea ''-ie̯χ'' bzw.o unbetont(atòn) ''-eχ́'':<ref name="Grammatik4"/>
 
::*oslz.oriental ''lĕscė́χ́'' — wslz.occidental ''lĕscìe̯χ''<ref name="Grammatik4"/>
 
::*oslz.oriental ''jãstřėχ́'' — wslz.occidental ''jãstřĕχ́''<ref name="Grammatik4"/>
 
6. Per la formacion del reflexiu l’oriental utiliza ''są'', l’occidental, ''sä'':
6. Zur Bildung der Reflexivverba gebraucht das Ostslowinzische ''są'', das Westslowinzische ''sä'':<ref name="Grammatik4"/>
 
::*oslz.oriental ''jå̋u̯-są-smjìe̯ją'' — wslz.occidental ''jå̋u̯-sä-smjìe̯ją''<ref name="Grammatik4"/>
 
==Tèxte en eslovinç==